CITAT om såna barn som Cilla

Forskning visar att separationer i olikkönade relationer kan leda till ökad jämställdhet. /.../ De senaste decenniernas närmast explosionsartade ökning av växelvis boende kan beskrivas som en ”tyst revolution”.

-Saxat ur en nyhetsartikel i Svenska Dagbladet i dag i vilken Helen Eriksson, forskare i demografi vid Stockholms universitet, intervjuas. Jag känner mig faktiskt lite stolt över att skrivit en bok om fenomenet, "Dela lika", tänkt för bokslukaråldern. Sagt i recensioner: "En fin historia som förtjänar många läsare." "Behandlar ett ämne som verkligen är angeläget för många barn." "Helt underbar!" "Varm och humoristisk" "Fem stjärnor av fem möjliga" skrev en annan. När boken kom ut (för tio år sedan) tror jag den var först om veckopendlande barn. Antagligen finns fler liknande berättelser nu. Lite stolt och nöjd är jag ändå ... 

En bra recension kommer aldrig för sent!

Det är förvisso 2021 och flera år har gått sedan min barn/ungdomsbok "Dela lika" kom ut. Den fick ett vänligt mottagande på en rad olika bokbloggar bland annat, men nog blir jag lite häpen när jag av en ren slump upptäcker en sprillans ny recension, från den 16 maj 2021! Fem stjärnor av fem möjliga får den som sammanfattande betyg. Ett omdöme som jag naturligtvis blir jätteglad över. Så här skriver "My loved books":

"De svårigheter det innebär att inte bara ha två hem utan också känna saknad efter den förälder man inte är hos för att det är den andre förälderns 'vecka' lyfter 'Dela lika' på ett Fantastiskt ärligt sätt! Rekommenderas varmt! Trots att jag inte varit med om det som Cilla fått vara med om så berör hennes resa mig på djupet. Att behöva känna sorg efter den förälder som inte är där; känna ensamheten när man får äta frukost själv när man vet att om man bott tillsammans med båda sina föräldrarna hade det aldrig hänt.

Cillas föräldrar väljer att dela på sig för att de tycker de växt ifrån varandra; men frågan är om de inte också skiljer sig ifrån sin egen dotter? Tänker de på henne överhuvudtaget? Och ska man behöva tänka på ens barns känslor eller måste man se till hur man mår själv som förälder?

I den här boken får vi lära känna Cilla och hennes liv efter skilsmässan. Hur mycket mer än bara hemmet som förändras och påverkas. Jag skulle väldigt gärna vilja läsa vidare hur det går för Cilla och hennes föräldrar; känns som jag verkligen vill veta för Cilla berörde något hos mig!

En bok jag varmt kan rekommendera! LÄS!"

Jaha, så fick man dagens uppåttjack, av bästa sort! En bra recension kan väl aldrig komma för sent? Nog hade jag mina tankar på att skriva mer om Cilla och hennes föräldrar, men nånstans på vägen hamnade den tanken bland andra tappade sugar.  

Boken lever!

Kan det vara så att böcker för barn och unga får ett längre liv än s k vuxenböcker, även om de inte hör hemma på klassikerhyllan?
Ibland tror jag det.
För nu har det gått sex år sedan "Dela lika" publicerades. Men fortfarande stöter jag på glada läsare!
Senast var det Jessica, 12, som berättade att hon läst boken i skolan och sedan skrivit en recension, med tillhörande betyg.
Jaha, och vad hade hon tyckt då? undrade författaren lite ängsligt (alltså jag).
Jo att boken var JÄTTEJÄTTEBRA och därmed fick maximala fem pluspoäng!
Sex år är ju ingen ålder för en bra bok eller hur?

"Varm, humoristisk och minnesvärd!"

Upptäcker till min förtjusning att bloggen Barnboksprat lyfter fram min "Dela lika" när man ska tipsa om böcker som handlar om sorg och saknad och som riktar sig till unga läsare.

"Boken är helt och hållet skriven ur barnets perspektiv och författaren ställer de frågor ett barn förmodligen ställer sig när ett hem blir två och den traditionella familjekonstellationen rasar samman. Berättelsen är en varm och humoristisk skildring av en flicka i tonåren" står det och jag blir varm i hjärtat ... bloggaren kallar boken rent av för "minnesvärd"! Jätteroligt!

Med författare i släkten ...

För en tid sedan insåg jag att en flicka jag känner, vi är avlägset släkt, faktiskt kommit upp i "rätt" ålder.
Rätt för "Dela lika", alltså.
Skickade henne en bok. Och har väl inte tänkt särskilt mycket på det sedan.
Så får jag den i dag: recensionen!
Det är en JÄTTEBRA bok! ALLT är bra! Hon har återberättat den för bästa kompisen. För det var ju både rolig och spännande läsning!
Återberättat? säger jag frågande – det är flickans farmor som är länken emellan oss, tjejen träffar jag sällan.
Jo, hon vill faktiskt inte låna ut den där boken, ifall den skulle komma bort.
Till saken hör att den unga bokslukerskan inte hade lagt märke till vem som skrivit historien om Cilla och hennes veckopendlande mellan mamma och pappa. När hon förstod att vi till och med är släkt blev hon jättestolt!
Ni förstår ju att jag strax ser till att den där bästa vännen också får ett ex, eller hur?

Barnsligt kul!

Ett gult trähus omgivet av en härlig insjö, Billingen. Kafé och samlingslokal för bygdens folk. Vi är på Billingsudde i västra Värmland en kväll i veckan efter midsommar. Vackert, inget regn, ingen blåst.

Skulle verkligen några människor komma för att höra Lennart Persson prata med mig om mitt journalistliv och mina böcker? Sällskapet Billingsudde vänner stod för inbjudan.

Jag hade låga förväntningar. Jag hade fel. Det blev fullsatt, god stämning med en hel del skratt och många villiga bokläsare!

Någon skolklass i Arvika-trakten får räkna med att "Dela lika" blir höstterminens högläsningsbok. Ett antal barnbarn kommer att få ett hårt paket. Och inte så få vuxna bestämde sig för att själva bekanta sig med Cilla, bokens huvudperson!
Barnsligt kul, faktiskt!

Fler läser och gillar!

"Har läst den! Jätte jätte fin! :-D"
-Gisela Frändfors på Facebook.

"Har den och den är otroligt bra!"
-Inger Eneroth på Facebook.

Mer beröm!

"Den är bra, har fint driv och behandlar ett ämne som verkligen är angeläget för många barn. Kul med matvinkeln! ´Dela lika´ är en fin historia som förtjänar att nå ut."
-Lisa, vuxen läsare, i mail.

"Jag hoppas verkligen att det intresse som boken förtjänar väcks!" 
-Anna, bokbloggare, i mail.

Charmig, varm och humoristisk!

På bloggen Barnboksprat recenseras nu Dela lika - i så positiva ordalag att jag blir JÄTTEGLAD!

”Boken berör ett angeläget ämne, skilsmässor, men separationen utgör snarare en inramning av Cillas vardag än att den innehar huvudrollen i handlingen och detta tror jag är nyckeln till bokens stora charm. Författaren lägger mycket fokus på Cillas relationer till de andra karaktärerna i berättelsen och stannar i nuet i stället för att dyka in i det förgångna.  /…/

Berättelsen är en varm och humoristisk skildring av en flicka i tonåren som inget annat hellre vill än att mamma och pappa ska leva tillsammans, att pappa ska göra sina mästerliga pannkakor och mamma sina goda våfflor och när de inte kan enas så gör de alla tre en ugnspannkaka. Matlagningsvinkeln är ett fint sätt av författaren att väva in Cillas önskemål om en helhet och lämnar inte läsaren oberörd. Recepten i slutet av boken är ett roligt inslag och får läsaren att lära känna Cilla ännu mer. Jag undrar hur Cilla har det nu?”

Läs hela recensionen, skriven av Anna Bouka, här.  

Tänk att få svara på hennes sista fråga ... skriva en fortsättning ... flera barn/unga som läst har faktiskt undrat samma sak! Om jag vill? Absolut! Har en massa idéer om vad som ska hända! Och dessutom en bra titel redan klar ...!

Presenten från bokmässan

"Barnbarnet sträckläste 'Dela lika' och sa att den var jättebra!"

-Maria Gustavsdotter, författare, som köpte boken på Bok & Bibliotek i Göteborg, trots att hon var långt ifrån säker på att den skulle bli läst av flickan som fick den i present. Men se, det blev den!

En dröm som blev sann

Med ännu en bokmässa i benen kan jag nu inte låta bli att njuta lite. Kolla in namnskylten som jag hade i förlagets monter på Bok & Bibliotek! Det står ju "författare" på den!

Ja, med tre publicerade böcker (Klimakteriehäxan, Dela lika och Att vara yngst är ett handikapp som går över) lär man ha "officiell rätt" att göra anspråk på titeln. Fast jag tror nog att jag ska använda den tämligen sparsmakat.
Vilket inte hindrar att det gick en liten glädjedallring genom kroppen när jag fick sätta den på jackan.

Författare – det var ju den framtiden jag drömde om redan som sex-sjuåring! I min gula skrivbok från den tiden står om vad jag ska bli när jag blir stor.
"Jag ska skriva böcker som alla tycker är roliga att läsa" har jag präntat. Inget hymlande där inte, ingen falsk blygsamhet. Jante kände jag inte till.

Nu är det förstås inte exakt så det är. ALLA kommer inte att tycka att det jag skriver är kul att läsa. Men rätt många nöjda läsare, det vet jag ju redan att jag har. Och fler hoppas och tror jag på! Dessutom är det nu bevisat att drömmar kan slå in, även om man får vänta rätt länge!

Dags för läsecirkel

En bokcirkel valde "Dela lika" som den bok man ville läsa och diskutera. Och att döma av bilden som dök upp på Facebook i veckan fanns alla chanser att det skulle bli en trevlig kväll ...
Uppdaterat: Damerna gillade boken, hittade en hel del att prata vidare runt och sa sig gärna rekommendera den till nya läsare. Kul!

Ny nisch: läsecirkelsbok!

Nog blev jag överraskad, positivt förstås, när jag fick veta att en liten men bokglad läsecirkel bestämt sig för att stifta närmare bekantskap med Cilla genom att läsa "Dela lika" inför sitt kommande möte.
Fem damer, i vuxen ålder, med egna erfarenheter av spruckna relationer och "delade barn" ägnar sig nu åt min bok. Sen får vi se om jag så småningom också får några reaktioner från Christina, Mariana, Annabelle, Solveig och Millie.

Då blir jag glad!

Reaktioner från läsare droppar in, bland annat på min Facebook-sida (du kan kolla själv, förstås!).
Den här gjorde mig riktigt glad: 
"Fin bok! Varm, kärleksfull o lättsam. Är riktigt berörd."
-Anita Kratz, journalist och författare. En vuxen läsare, förvisso. Men bra böcker för unga ska kunna läsas med behållning av en äldre generation!

Här ett annat citat från FB:
"I går läste jag ett par kapitel högt för mitt barnbarn ur din bok. Hon blev väldigt förtjust i den och fnissade flera gånger."
-Marianne Bokblad, lärare och författare.

Ocn när jag ändå är i tagen och skryter, här en FB-recension till:
"Boken behandlar ett allvarligt ämne, men den är inte becksvart. I stället är den såväl rolig som allvarlig. Den är också vardaglig och jag tror att de flesta på något sätt kan känna igen sig. Språket flyter lätt och ledigt så de drygt 160 sidorna tar slut alldeles för fort. Jag är inte särskilt ung längre, men jag är ganska säker på att det här är en bra, tänkvärd och klok ungdomsbok."
-Sverker Olofsson, journalist.

"Varje förälder borde läsa!"

"Dela lika" är visserligen en väldigt ny bok, men den börjar nå läsare.

Klicka på den här länken och se vad en äkta göteborgsk bokmal, tillika lärare, Hannele på Hisingen, tänker efter läsningen! Där står bl a att "varje förälder borde läsa"! 

Och det är ju faktiskt tanken med den här boken; att både barn och vuxna ska kunna ha utbyte av den.

I direktsänd radio!

I dag var jag inbjuden som gäst till Radio Stockholm i P4 för att prata om "Dela lika". I studion fanns programledaren Lasse Persson och det blev ett drygt tio minuters samtal om barn, läsning och föräldraskap. Kul!